När man reser i såhär oerhört vackra miljöer med en sådan fotofantast som jag, får man liksom räkna med att det kommer att bli stopp på vägen. Så när vi körde förbi detta vackra vattenfall, och det faktiskt fanns en parkeringsficka strax framför, då blev det ett extra stopp på vägen! Eller ja, egentligen en mötesficka, men just då fungerande den utmärkt som parkering ;) tittar ni på filmen ser ni att det inte var så långt. Jag gick litegrann i skogen också och det var helt underbar natur. Jag skulle lätt kunna vistas däruppe JÄMNT, bo däruppe. Utan problem. Jag älskar denna naturen och ser fram emot nästa resa nästa år. Delar av vägen över fjället är bara öppen på sommaren, eller så länge det bra väglag (ca maj-september), så därför är det bara då man kan åka den. Varför det är så kommer ni att se i nästa inlägg. Såhär långt var vägen ändå "bred" i jämförelse med vad den är på högst uppe.
Så fint. Vilka miljöer ni besökt. Och vilka snälla barn du har som tillåter dig att stanna på vägen så där. Mina skriker att jag inte får stanna när jag ser en helt otrolig vy så jag får snällt fortsätta och fota genom rutan ;-)