Inte många pass kvar nu ...

... tills jag går över på natten igen. Något jag ju själv har valt, men inte för att jag ville det utan för att jag var tvungen för att lösa familjesituationen. Jag kommer sakna att arbeta på dagen, kontakten med anhöriga, kollegor och läkare, men samtidigt så kan det ju vara skönt med en paus. Bara jag får sova och inte blir så trött och deprimerad som jag var... vilket inte känns helt givet. Bara tanken på att jag inte vet när jag kommer kunna arbeta på dagtid igen ger mig en stor klump i magen. Men jag får väl tänka, att om jag inte fixar att arbeta natt så får jag försöka lösa det på något annat sätt. Jag får kanske försöka hitta ett jobb på dagtid då, enbart dagtid, även om jag inte vill byta avdelning och trivs så bra där jag är.
 
 
Jag lekte tomte igår, men trots mina ansträngingar att få en djup tomteröst var det ingen av barnen som gick på charaden. Utom möjligtvis min systerson Liam, som mest tyckte jag såg läskig ut, och mammas hund Hebbe, som skällde argt på tomten ända tills han gick ;)
 
 
Min nya sysselsättning, ett 1000-bitars pussel!
 

Kommentarer :

#1: Lottiz Fotograferande fyrabarnsmamma

Vad trist att du tvingas ta ett beslut som du själv inte riktigt vill för att det inte går att lösa på annat sätt. Hoppas det bara är tillfälligt.

skriven

Kommentera inlägget här :