Livet som ensamstående

Jag beundrar alla ensamstående enormt. Just denna vecka är väl lite "over the top" eftersom det är så mycket som har hänt och som kommer att hända,  vet inte hur jag skulle orka om jag ständigt var ensam med barnen i det här tempot.
Jo, jag skulle klara det med förstås för då skulle det inte finnas något val. Men ja, jag är enormt glad att jag nu inte är ensamstående utan bara gräsänka några dagar. Bara att få ihop läxor, mat, städning, bad, amning sövning etc etc av tre barn är ett pussel. 

Försöker natta lillstrumpa nu, sen är alla barnen lagda. Då blir det att försöka sitta med uppsatsen trots att jag är så trött. Skulle nästan behöva åka bort några dagar bara för att kunna arbeta i lugn och ro. Kanske får försöka lösa det över en helg. Ja. Lilltjejen får förstås följa med. Men för att fokusera på enbart det. 

Inorgon väntar handling inför dopet och lite energitankning inför lördag. Hoppas lilltjejen sover bättre denna natt än föregående annars vet jag inte hur jag ska orka på lördag. 

Vi hälsade på på Stocken idag och hjälpte pappa och Sita med att justera förtältet. Mathilda inspekterar.



Fina kläder i våriga toner. Mössan har min vän Caroline AlvinssonLimitedEdition gjort, och tröjan som dock blivit för liten har farmor Kerstin sytt. Använder den ändå för den är så fin. 

Att förlora sin far

Igår hände det absolut värsta min närmsta vän. Hennes far somnade som vanligt i måndags kväll.  Igår morse var han borta. 

Jag ser till mig själv, vem jag skulle vara, vad jag skulle känna, om det var min far. Det skiljer bara drygt ett år mellan våra fäder, och han togs ifrån Dig alldeles för tidigt. Han hade så många år kvar, så mycket art leva för. Det är så enormt orättvist och om jag kunde så skulle jag ge honom tillbaka till Dig. Jag träffade honom aldrig men han fick liv genom Dig, genom allt du berättade för mig om honom. Han sörjs av mig för jag vet vad han betydde för dig. 


Ta vara på livet, och fånga dagen. 


Mathilda 4 månader

 
Idag (eller igår för hon är visst över midnatt) blev den här fina tjejen fyra månader. Förutom orosmolnet över att hon inte går upp i vikt som hon ska, så är hon en glad och go tjej. Följer med på allt utan att klaga överhuvudtaget. Det enda hon behöver är att få sova ordentligt. Och mjölkprodukter har jag fått utesluta sedan en tid tillbaka då de ger henne röda utslag runt munnen och dessutom magknip. 
 
Hon tycker om att stoppa saker i munnen och smaka och tugga på dem. Undrar så smått om hon håller på att få tänder? Sitta i babysitter är absolut ingen höjdare. På måndag ska vi åka till IKEA och inhandla en barnstol åt henne så hon kan få vara med lite mer vid matbordet. Vi tänkte också börja så smått med smaksensationer och då är det förstås mest praktiskt med en sådan stol. 
 
 
Hon kan vända sig från mage till rygg och har vänt sig en gång från rygg till mage också, häromdagen. Hon är en nyfiken tjej som på grund av det har haft lite svårt för att till exempel koncentrera sig på amningen. Vill kolla på allt runtomkring. Jag försöker att stänga av ljud på tv etc när vi ammar för att hon ska få lugn och ro. Nu börjar det gå bättre. Försöker dessutom att amma så mycket det bara går nu. Hoppas hoppas att hon följer sin kurva på tisdag då vi ska väga igen och åtminstone har gått upp till 6400g. Men annars får jag ju bara inse att det inte räcker med bara bröstmjölk utan jag får ge tillägg. 
 
Grattis iallafall vår fina docka. <3
 
Visar bilder på brorsorna vid ungefär samma ålder. Lika?
 
 
 Alexander november 2007
 
 
Jonathan augusti 2010
 
Jag tycker man ser likheter med bägge brorsorna. Vad tycker ni?