Inte bara barnsjuksköterska utan fotograf också...

 
Igår tog jag mitt diplom i grundkursen i fotografi jag har deltagit i på Shaw Academy. Den 16 februari påbörjar jag ytterligare en resa, nämligen Ultimate Photography Programme, en tio veckor lång kurs som tar vid där denna slutar och går in på det mer avancerade. Efter den väntar kurser i photoshop, lightroom, bröllopsfotografering och mycket mer. Familjen har tecknat ett livslångt medlemskap vilket ger oss tillgång till alla deras kurser. Eftersom den första fotografikursen var så fantastiskt bra kan jag bara hoppas att det kommer att fortsätta ge mig lika mycket även fortsättningsvis, och möjligheterna till att utvecklas som fotograf och börja arbeta med fotografi vid sidan om. 

Lärandeplan...

 
 
Det är hundra år sedan jag skrev lärandeplan för VFU, åtminstone känns det så. Jag började ju försöka göra min VFU våren 2014, så iallafall två år sedan. Visst hade jag bara kunnat skicka in min gamla lärandeplan som jag skrev då, men nej, jag skrev en ny. Jag är två år visare (hoppas jag) och det känns bättre att skriva med mina egna ord som de är nu än de var då.
 
Praktiken är äntligen helt ordnad. Det blir två veckor skolhälsovård, sedan fyra veckor barnhälsovård och slutligen fem veckor slutenvård på barnintensiven - min blivande arbetsplats.
 
Jag kastar mig utför stupet, redo för de här nya utmaningarna och att klara dem också. I can do it! 
 
 
 

Dags att skärpa till sig...

... och dyka ner i skolans värld igen. Jag har precis laddat ner alla studieguider, närvarorapporter och andra viktiga dokument för bägge praktikkurserna. Mailat verksamhetschefen på barnavårdscentralen där jag (äntligen!) fått en praktikplats - enbart tack vare underbara Salle som tog kontakt med sin mamma som hjälper mig. mailat skolsköterskan på skolan där jag ska vara och göra fältstudie, och mailat runt till några olika lärare på högskolan Jönköping. Jag tycker om ordning och reda, och att planera mina tider. Nu känns det som att jag äntligen kan börja planera.
 
Nu hoppas jag att inskolningen med Mathilda går bra också, men med tanke på att hon inte ens saknat mig när jag varit på sjukhuset med grabbarna halva dagen i fredags, medan hon var med morfar och Sita, så känner jag mig inte jätteorolig.