Som ett trotsigt barn
Imorgon ska vi vara hos ögonläkaren 8.45. Jag vill prata med honom för att höra både om Alexanders op och min egen.
Sen är det dags för kvällspass. Ett enda, sen ledig tills tors em då det är konferens med jobbet och sen jobb hela helgen.
Ska säga er att det här med önskeschema har visat sig vara en riktigt dålig grej. Mest för att de flesta ändå inte har något att säga till om utan man får gilla läget. "Hej!" jag bytte en vardag mot en söndag på dig, för det fattades folk. Strunt samma att du lagt dig ledig den helgen och planerat ett besök!"
Eftersom helgerna var klara (vi lägger alltid helger först) trodde jag det var spikat och vi hade därför bestämt en tur till fam T för o hälsa på och välkomna dera lilla I. Men nu får jag hoppas att de kan den 12e istället (som nyss blivit ledig efter att bror avbokat Göteborgsvarvet, tur i oturen).
Jag vet inte, rent spontant känns det som att det alltid är en klick som jobbar väldigt lite helger (1) medan andra (jag och andra) får fylla igen luckorna de lämnar. Det handlar inte om att jag är ovillig att jobba, det handlar om att jag hellre vill ha ett fast schema, där jag vet exakt när jag jobbar och inte, och där schemat är på 3-5v intervaller och upprepar sig.
Grinig-Elin.
Nu ska jag (försöka) lägga barnens schema.
natt
Inte min dag
Låt oss bara konstatera att denna lördag hittills inte varit riktigt klockren. Till stor del mitt eget fel - PMSgrinighet. Borde kanske ge Femal Balans en chans?
Hursom, nu väntat vi på Emma och gänget. Bilen jag bokat med bilpoolen står nere hos dem så de är snälla och hjälper mig få hit den. Mycket att bära ändå själv. Lite tidiga så vi passar på att busa lite med Instagram. Snart vankas det alltså smarrig 3rätters i Landvetter.