Livet som ensamstående

Jag beundrar alla ensamstående enormt. Just denna vecka är väl lite "over the top" eftersom det är så mycket som har hänt och som kommer att hända,  vet inte hur jag skulle orka om jag ständigt var ensam med barnen i det här tempot.
Jo, jag skulle klara det med förstås för då skulle det inte finnas något val. Men ja, jag är enormt glad att jag nu inte är ensamstående utan bara gräsänka några dagar. Bara att få ihop läxor, mat, städning, bad, amning sövning etc etc av tre barn är ett pussel. 

Försöker natta lillstrumpa nu, sen är alla barnen lagda. Då blir det att försöka sitta med uppsatsen trots att jag är så trött. Skulle nästan behöva åka bort några dagar bara för att kunna arbeta i lugn och ro. Kanske får försöka lösa det över en helg. Ja. Lilltjejen får förstås följa med. Men för att fokusera på enbart det. 

Inorgon väntar handling inför dopet och lite energitankning inför lördag. Hoppas lilltjejen sover bättre denna natt än föregående annars vet jag inte hur jag ska orka på lördag. 

Vi hälsade på på Stocken idag och hjälpte pappa och Sita med att justera förtältet. Mathilda inspekterar.



Fina kläder i våriga toner. Mössan har min vän Caroline AlvinssonLimitedEdition gjort, och tröjan som dock blivit för liten har farmor Kerstin sytt. Använder den ändå för den är så fin. 

Det finns så mycket skojigt man vill göra ...

 
som till exempel igår när jag var hos en kollega som bjöd på fika, lunch och en härlig promenad (då bilden ovan togs). Vi hade så trevligt att vi glömde bort tiden och hej och hå så var klockan över ett och vi fick kasta oss i bilen och köra till jobbet bums. Kom bara 10 minuter sent trots allt. Tiden går fort när man har roligt.
 
Idag har jag, istället för att städa lägenheten och baka ananaspajer till systersonens namngivningskalas imorgon, ägnat eftermiddagen och kvällen åt att mysa vid havet och en snabbvisit till Stocken hann vi också med. Därför håller jag på nu, 00.18 med att baka de där två pajerna som jag skulle göra ;)
 
Solnedgång vid Stocken
 
På stranden tänkte jag bada men idag var havet fullt med brännmaneter och då hoppade jag!
 
Såhär såg det ut när vi gick från Sahlgrenska på väg mot Botaniska trädgården i söndags, vi gick i ett naurreservat kallat Vitsippedalen. Förstår ni varför? Magiskt vackert!