Hemma från Skottland

Så är jag hemma igen sedan två veckor ganska precis. Semestern är slut och jag har börjat jobba igen. Rivstartar med natt i några veckor. När jag vet att jag inte ska jobba mer natt någonsin i hela mitt liv (skämt åsido) så känns det bättre. Jo, någon natt kommer jag nog att jobba - kommer nog att försöka jobba extra någon gång ibland bara för att hålla mig uppdaterad.

För jag ska byta jobb - igen - bara knappt ett halvår efter att jag bytte till mitt nuvarande. Varför? Orsakerna är många - men den officiella versionen är att jag inte riktigt psykiskt hanterar stressen att jobba på en intensivvårdsavdelning med sjuka barn. Varför jag inte klarar det beror däremot på många saker - en del kan jag förändra själv men andra människor kan jag inte förändra.

Och det är väl lite där skon klämmer.

Så, när tjänsten som BVC-sköterska kom ut på min gamla praktikplats, chansade jag och sökte jobbet... Och fick det.

21 november börjar jag där.
Jag kommer nog att sakna arbetsuppgifterna på sjukhus, men jag kommer inte att sakna
- stressen
- att aldrig få äta en enda lunch i lugn och ro
- att jobba natt
- att jobba röda dagar
- att känna sig otillräcklig på tusen plan varje arbetspass
- jag kommer inte att sakna luftbubblor i droppaggregatet!! Förbannade är dessa luftbubblor som uppstår från ingenstans!

Så är det alltså nu. Nytt jobb att se fram emot. Men först ska jag ta mig igenom den här tiden som är kvar.

Sedan blir det heltid 8-17 mån-fre för mig. Iallafall till en början.

Skottland - nu kommer vi!!

Trots att nedräkningen gått långsamt har den ändå gått fort på något sätt. Idag är det bara en dag kvar tills vi är i luften på väg till Edinburgh - Skottland.

Fullpackad ryggsäck med tältet utanpå.
Våra My Peak Challenge stenar som vi ska placera ut på ställen i Skottland
Sist men inte minst - Sam - vår nyaste medlem i familjen som flyttar hem till oss om drygt 3 veckor!

Hjärtat på två ställen

Vi spenderar helgen i Östergötland hos svärföräldrarna. Ja, eller vi sover i en liten 15m2 stuga på en camping om nätterna men på dagarna har vi varit hos Ps föräldrar. Vi hann också med att träffa goda vänner en snabbis - det är roligt att ses men jobbigt att det är så kort tid och oftast pressat tidsschema. Inför nästa sommar är vi ganska inne på bägge två att hyra en (annan) stuga i en vecka så vi hinner träffa de vi vill utan samma tidspress.

Älskar verkligen centrala och gamla delarna av Norrköping med sitt historiska industrilandskap, och hela Söderköping med sina medeltida anor. Saknar att bo i Söderköping.

Samtidigt känner jag varje gång jag kommer hem till Stenungsund hur rätt det känns att bo där. Hur jag trivs. Vart vi än bor är någon/några delar av familjen alltid ifrån oss.

Det är helt enkelt så att jag ser bägge platserna som "hemma", och tycker lika bra om dem alla. Och så får det ju vara helt enkelt.