Så är jag hemma igen sedan två veckor ganska precis. Semestern är slut och jag har börjat jobba igen. Rivstartar med natt i några veckor. När jag vet att jag inte ska jobba mer natt någonsin i hela mitt liv (skämt åsido) så känns det bättre. Jo, någon natt kommer jag nog att jobba - kommer nog att försöka jobba extra någon gång ibland bara för att hålla mig uppdaterad.
För jag ska byta jobb - igen - bara knappt ett halvår efter att jag bytte till mitt nuvarande. Varför? Orsakerna är många - men den officiella versionen är att jag inte riktigt psykiskt hanterar stressen att jobba på en intensivvårdsavdelning med sjuka barn. Varför jag inte klarar det beror däremot på många saker - en del kan jag förändra själv men andra människor kan jag inte förändra.
Och det är väl lite där skon klämmer.
Så, när tjänsten som BVC-sköterska kom ut på min gamla praktikplats, chansade jag och sökte jobbet... Och fick det.
21 november börjar jag där.
Jag kommer nog att sakna arbetsuppgifterna på sjukhus, men jag kommer inte att sakna
- stressen
- att aldrig få äta en enda lunch i lugn och ro
- att jobba natt
- att jobba röda dagar
- att känna sig otillräcklig på tusen plan varje arbetspass
- jag kommer inte att sakna luftbubblor i droppaggregatet!! Förbannade är dessa luftbubblor som uppstår från ingenstans!
Så är det alltså nu. Nytt jobb att se fram emot. Men först ska jag ta mig igenom den här tiden som är kvar.
Sedan blir det heltid 8-17 mån-fre för mig. Iallafall till en början.
Skottland - nu kommer vi!!
Trots att nedräkningen gått långsamt har den ändå gått fort på något sätt. Idag är det bara en dag kvar tills vi är i luften på väg till Edinburgh - Skottland.
Fullpackad ryggsäck med tältet utanpå.
Våra My Peak Challenge stenar som vi ska placera ut på ställen i Skottland
Sist men inte minst - Sam - vår nyaste medlem i familjen som flyttar hem till oss om drygt 3 veckor!