Hällristningarna i Vitlycke

I lördags åkte jag och hela familjen iväg 10 mil norrut längs med E6 till Tanumshede och Vitlycke, där världsarvet av hällristningar finns. Vi besökte några av dem och det tillhörande museet, två stora gravrösen på berget med en fin utsikt över det som då var en havsvik och så den mysiga bronsåldersbyn med tillhörande naturområden. Det blev en fantastisk dag kort och gott.
 
På väg mot den första hällen med den största samlingen ristningar
 
 
Även fast vi vet att ristningarna (troligtvis) inte var målade under bronsåldern så är det så magnifikt att se dem såhär, och fruktansvärt sorgligt att de håller på att frätas bort på grund av svavlet i regnvattnet - som miljöförstöringen är orsak till. 
 
Ja en salig blandning av bilden men ett fantatiskt utflyktsmål. Vi skall återkomma sommartid också när det är mer liv i bronsåldersbyn och den stora naturstigen runtomkring med djur som betar och eldar som sprakar.
 
Ett fantastiskt sätt att spendera lördagen med familjen. 

Så mycket fint vi får uppleva....

 
När vi är ute på våra äventyr. Häromdagen gick jag och Y en långpromenad, en "slinga" nära Nösund ute på Orust. Bland stock och sten, förbi utkiksplatser och övergivna ladugårdar. Hittade massor med fina hästar men fastnade speciellt för den på bilden ovan, som kom fram och gosade. Jag tror att det var en Tinker, men jag är inte helt hundra. Oavsett en riktigt fin en och jag passade på att dra in doften av häst. Seriöst, finns det något som luktar så gott som häst?! Saknar min egen fina Julia.. Saknar att ha häst igen.. <3 
 
En dag igen! 
 

Bohusleden etapp 3

Igår gick vi etapp 3 på Bohusleden, mellan Skatås Motioncentral i östra Göteborg, och Kåsjön i Partille. För en gångs skull hade jag runkeeper igång också. Över en mil gick vi, trots att sträckan enligt guiden ska vara 8,5 km lång. Barnen var otroligt duktiga men det här är precis på gränsen vad Nota orkar med.  Nästa etapp tar vi ensamma, jag, Ylva och Lillstrumpa. Hon (Lillstrumpa) sitter ju i bärryggsäcken vilket hon verkar trivas ypperligt med så länge hon inte fryser. Igår hade hon dubbla plagg, strumpor som vantar och var ändå lite kall. Inget kul att byta blöja ute i det fria när det blåste så kallt. Kändes verkligen inte som mitten av juli. 

Morgonen började med en pinsam incident. Efter att vi hämtat Ylva i Hammarkullen stannade jag på macken i Hjällbo för att tanka. Väl klar kör jag ut igen, försöker hitta hur jag kommer tillbaka ut mot E45:an in mot stan. På grund av min egen virrighet och extremt dålig skyltning (och ingen trafik) så svängde jag vänster ut på den dubbelfiliga vägen. Lägger mig i höger körfält, men något känns konstigt. Det var inte förrän vi mötte en taxibil som tutade på oss, och körde i vårt körfält, som vi insåg att vi körde i fel färdriktning. Det var dubbla körfält och skyltar vända åt "mitt" håll, som jag trodde hörde till min fil. Mitt riktiga körfält befann sig bakom en hög refug till höger om mig så det var inte bara att köra över och låtsas som om ingenting. Lyckligtvis var det väldigt lite trafik vid den tiden så jag lyckades lugnt att vända bilen snabbt. Samtidigt, hade det varit mer trafik hade jag ju fattat direkt att jag INTE skulle köra åt det hållet. Men ja, extremt läskigt var det och jag är glad att allt gick så bra. Stackars taxichaufför dock, han måtte väl ha ringt polisen....
Förhoppningsvis en sådan sak som bara händer en gång. Annars får jag nog skicka in körkortet självmant och be Trafikverket strimla det.

Nåväl, efter denna händelsen kom vi dit vi skulle utan fler incidenter. Den här sträckan valde vi att parkera bilen vid mål och sedan ta oss kollektivt till startpunkten. Vilket var ett smart drag, för av erfarenhet från etapp 2 så är det inte särskilt kul för varken vuxna eller barn, att försöka tajma in bussar etc när man har gått närmare milen under en hel dag. 

Lite bilder från dagen:

Blacktjärn, en vacker liten sjö med sittbänkar fastsatta på bergskammen längs med vägen. Här promenerade vi en del när vi bodde i Partille.



Ylva och de stora barnen gick och tog en geocache i närheten som jag redan tagit. Under tiden satt jag (och en sovande Lillstrumpa som ni kan skymta bakom mig)) vid bänkarna och njöt av utsikten. Vi mötte också två killar som lät som de kom från antingen Holland eller Tyskland, som uppenbarligen också vandrade Bohusleden. De testade nämligen den akustiska eko-effekten man kan få här vid sjön, som det står om i Bohusledens guidebok. Kan förstås hända de läst om det någon annanstans, men de såg ut som om de tänkt gå en bit med stora ryggsäckar på ryggen, dessutom mötte vi dem längre fram igen. 

Naturen när den är som bäst, och en del av leden som var barnvagnsvänlig. 




Vi hittade massor av smarriga Blåbär i skogen, mums! Kanske passar vi på att plocka lite bästa vecka om vi hittar blåbär då.


Andra bitar av sträckan konstaterade vi nöjt att vi än en gång inte kunde ha tagit med oss barnvagnen. Stora delar av sträckan hittills har varit ok med barnvagn, men så kommer det stora partier emellan där det hade varit omöjligt. 


En gammal skylt, och först rynkade vi pannan. Vadå räs järn?! Men ja, vi närmade oss sjön Prästtjärn ;-) vilket vi kom på efter några minuter. 

Det är helt fantastiskt att gå i såhär vacker natur. Hälsosamt för kropp och själ. 



Skyltningen längs med leden har varit av varierande frekvens, den här sträckan var överlag bäst skyltad och i bäst skick överlag. På många ställen finns träspåntar över blöta områden och en del har varit på gränsen, redan trasiga och halvt värdelösa. Men här var dem i gott skick.



Två cachar hittade vi och kunde logga. På målet mot totalt 500 funna cachar innan årets slut har jag nu tagit 428 stycken. På god väg med andra ord. 

Det var etapp 3 i bilder. Nu laddar vi för etapp 4 som forsätter från Kåsjön till Jonsered, ytterligare en dryg mil.